Du har haft ont så länge, älskade häst. Vi har haft så kul under dessa två åren. När vi galopperade över åkrarna, red dressyr i hagarna och bara var vi i flera timmar. Jag såg dig få gnistan åter och tyvärr fick jag se den försvinna från dig på slutet.
Det har varit din tur alldeles för länge. Men nu får du äntligen vila, älskade häst.
Jag tänker komma ihåg dig som den glada, lojala, galopperande galningen. Jag vägrar komma ihåg dig som du var mot slutet, för det var inte du. Du är min första änglahäst. Inte lite jobbigt.
Hur du alltid såg ut när det regnade. Fan vad du hatade regn.
Duktiga pojk.
Förra året när jag kämpade som ett djur för att få upp dig i vikt. Här hade du precis börjat lägga på dig lite. Jag kommer ihåg hur glad jag var för din skull.
Finast.
Ta ut mig matte, vill leka!
Vi fick många vackra stunder, du och jag.
Jag är så glad att jag svarade på annonsen. Att vi hittade varandra. Att du var min fast du inte var det.
Jag tror att jag gjorde ditt liv bättre. Verkligen.
Önskar bara att jag kunde gjort mer.
Förra vintern, lite mager men för att vara du så var du väldigt bra. Jobbigt att se dig men jag visste ju hur mycket jag kämpade.
I sitt esse innan jag åkte iväg över sommaren förra året.
Vi hade tränat hur mycket som helst, och du såg ut som du ska igen.
Såhär såg du ut i september förra året. Glad, pigg och lite rund.
Detta är hur folk ska minnas dig.
Du finns alltid med oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar