måndag 23 mars 2015

Hon är så vacker, det lilla monstret

Linnea och jag var ute för ett tag sen och tog lite bilder när jag longerade/lekte med Blizzan bus. Hon är brunstig och tjurig då hon fått stå still ett tag, och då ser det ut såhär.
Som om man inte har leder i benen...

Vacker, stoisk, och äckligt envis. Vill inte flytta för tryck alls.


Vill inte alls. Jag håller bara ett jämnt tryck här, men det ser mer ut än vad det är..

Fast när vi springer då kan vi allt flyga. Och se sur ut.

Riktigt sur. 

Fast sen blir vi vänner igen.
Bara för att sedan bli ett monster igen.

Väldigt duktig med yogabollen. 
Den är inte särskillt läskig alls, men matte är lite dryg som kastar den på mig. Och den är lite dryg för det går inte att bita tag i den!


Då blir man såhär sur.

Fast sen när man bara får springa, så blir man ganska glad igen.

Vi har sjukt kul. Och så bråkar vi lite, och sen blir vi vänner igen. Det hör nog till. Hon stiger dessutom i rang i hagen och börjar bli ordentligt bitchig, i allafall för att vara hon. Såret i manen är dock äntligen borta nu, och inte en tillstymmelse till feber finns kvar. Dessa bilderna togs för typ två veckor sen. Och sedan dess har hon bara tricktränats lite. Och flyttats för tryck. Nästa gång jag kommer ut ska jag nog tömlongera lite, och med mina nya tömmar dessutom! :D

Foton: Linnea Jönsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar