Första gången med Blizzy utan Emmelie

Här är Blizzys nya träns som jag hittade på Ullared för några veckor sedan. I väntan på att Barocktränset ska bli lagom! :)

(Har du tagit bilden än älskling?)

I lördags red jag och Carro ut med Blizzy och Chimall för första gången själva utan Emmelie sen inridingen började. Simon var med och hjälpte mig hålla i damen medan jag hoppade upp. Det var fantastiskt väder och jag kände mig verkligen supersäker när vi red iväg. Simon ledde mig tills vi kom ut på uppfartsvägen och sen kopplade vi loss grimskaftet.

Vi tog lilla skogsrundan mot verkstaden och Blizzy skrittade på i frisk takt. Ja om du inte frågar Carro och Chimall då som gick bakom och var liiiite snabbare än oss.. xD Carro sa "proo" till Chimall för att utöka avståndet till Blizzy, bara den detaljen att hon lyssnar väldigt bra till just att stanna så hon stannar samtidigt som Chimall. Det gick ju sådär då att utöka utrymmet! xD

När vi kommer ut i en glänta ser jag två rådjur komma gående. Ber simon komma fram och sätta på grimskaftet IFALL Blizzan skulle bli rädd. Men hon såg dem och totalt struntade i dem. Efter tio meter var det bara att koppla loss oss igen.

Här framme mötte vi rådjuren! 

Sen kom vi ner till verkstaden. Där har vi bara gått med grimskaft innan, och det är ganska mycket aktivitet där i veckorna så när vi rider där ser det ALDRIG ut som det gjorde förra gången! Men Blizzy brydde sig inte nämnvärt som vanligt. Svängde höger ut mot vägen och tog där banvallen tillbaka. 

Lite synd att solen gick i moln bara! 

Kanske 2-3 kilometers ridtur sammanlagt. När vi kom ut på banvallen susade det förbi två eller tre bilar på vägen utanför, typ 5 meter bort. Men det var inge problem. Sen kom det en traktor med släp som lät otroligt mycket, och det var första gången vi mötte traktor som varit igång. Sen körde det förbi en stooor lastbil med ett jättelångt släp och det var så skönt att ingen av hästarna reagerade. När vi nästan var framme vid uppfartsvägen höll en av grannarna på med en cirkelsåg med, inte heller där blev det någon reaktion från Blizzy mer än att hon ville stanna och titta en stund. 

Det är liksom hennes sätt att hantera saker som kanske, eventuellt är läskiga. Stå stilla, titta och gå vidare, kanske på sin höjd frusta lite. 

Men sen....

Sen hände något FRUKTANSVÄRT!

Blizzy sparkade till en pinne så att den prasslade i löven!

DÅ!

......ryckte hon till lite....

The typical Blizzy... Bli rädd för helt normala saker... xD

Sen på uppfartsvägen tog vi vår andra galopp någonsin! Helt underbart och en jättetaggad häst! :D 

Denna gången var galoppen mycket bättre än den första, trevande, långsamma. Nu fick hon upp lite mera fart och en mycket bättre takt med. 

Denna hästen är helt fantastisk och jag kommer på mig själv med att inte tänka på henne som en unghäst längre. Jag gör liksom "som vanligt" med henne nu på ett helt annat plan.